BDSM blir plötsligt känsligt när du står där, på din första BDSM-fest, och ser fyra nålar som sticks igenom ollonet på en skrikande man.
Din hjärna exploderar av intryck och känslor, din kropp stelnar samtidigt som du både förfäras och fascineras över vad du ser utspelas framför dig. Du försöker att tolka om skriken innehåller något som gör att du kan förstå om mannen njuter eller plågas.
Du vill gå, men stannar.
Du vill inte lyssna, men hör ändå.
Du vill inte titta, men ser allt.
Du möter dina egna gränser hårt och brutalt.
Inom BDSM-kulturen pågår det ständigt diskussioner kring vad som anses vara känslig BDSM att visa för andra människor när vi sysslar med publika BDSM-aktiviteter på fest eller under workshops och demonstrationer. Människor kan ta illa vid sig, man skall inte trycka upp sin sexualitet i ansiktet på andra och att människor kan misstolka det vi håller på med är några av argumenten som talar emot vissa former av publik utlevnad.
Istället för det klassiska “Tänk på barnen”-argumentet, så får vi ofta höra eller läsa “Tänk på vaniljfolket” som någon sorts värdemätare på hur ogenomtänkt och ondskefullt det är att inte visa hänsyn inför ovetande människor som inte håller på med BDSM.
Precis som många andra saker som vi tagit upp i “Röster från Mörka Sidan” så saknar de flesta påståendena både nyansering och kontext. Istället brukar det för det mesta bli en nymoralistisk sörja som sällan leder någonstans.
Det diskuteras sällan om man kan visa upp olika saker på olika typer av fester eller vad man egentligen kan förvänta sig av publiken som deltar, vi diskuterar inte ens om publiken skall ses som en aktiv del i BDSM-show.
Nu tycker vi att det är dags att nyansera diskussionen istället för att vi hanterar vaniljfolket som bräckliga individer som kommer att gå under på grund av all den perverterade utlevnad som vi väljer att visa på Erotikmässor eller BDSM-fester.
Går man på en BDSM-fest eller Erotikmässa, så får man helt enkelt räkna med att vissa saker kommer att utspelas framför ens ögon, känslig BDSM är ett exempel. Om man känner att det blir för mycket och svårt att förstå, så går det ofta att ställa frågor efteråt. Om man inte vill det så går det alldeles utmärkt att använda sina apostlahästar och förflytta sin lekamen till en annan del av lokalen.
Om någon hävdar att det är respektfullt att inte ta fram den värsta utlevnaden på en publik fest, så är detta argument enkelt att bemöta; Respekt utgår inte automatiskt från den minsta nivån av acceptans. Alla BDSM-utövare har däremot ett klart ansvar att klart och tydligt förklara vad man sysslar med om det skulle uppstå några frågor, vilket också är väsensskilt från att alla BDSM-utövare måste försvara sin utlevnad.
Det här helt enkelt dags att vi pratar om känslig BDSM på ett balanserat, nyanserat och verklighetsförankrat sätt.
I det här avsnittet av “Röster från Mörka Sidan” tar vi även upp följande frågeställningar:
- Vad är känslig BDSM?
- Är det skillnad på publik och privat utlevnad?
- Vilken påverkan har vår exhibitionism?
- Vad är skillnaden mellan en uppvisning och en offentlig session?
- När bör man undvika publik utlevnad?
- Vilken betydelse har sammanhanget för utlevnaden?
- Finns det saker som vi inte bör visa publikt?
- Är det rättvist mot BDSM om vi enbart visar upp en kuliss av “Fifty Shade of Grey”?
- Vilka negativa reaktioner har panelen fått på sin publika utlevnad?
- Vem reagerar starkast – BDSM-folket eller “Vaniljfolket”?
- Vad bör man tänka på om man skall genomföra någon form av känslig BDSM-utlevnad på en fest?
Som vanligt så ifrågasätter vi självklara sanningar och påståenden som ofta görs till normer i den nätbaserade återspeglingen av BDSM.
Prenumerera på “Röster från Mörka Sidan” via iTunes eller Stitcher och lämna gärna en ärlig recension hos någon av dom.